Förtroende för den svenska skolan lågt och kunskap kring dess kompensatoriska uppdrag i botten

I en nyligen genomförd Novus-mätning[1] uppger nästan 40 procent att de har ett mycket eller ganska lågt förtroende för den svenska skolan. Samma undersökning visar dessutom att hela 66 procent inte vet vad skolans kompensatoriska uppdrag går ut på eller innebär. Nästa vecka kommer PISA-rapporten, oavsett resultat så är det ett faktum att barn som har det svårt hemma är gravt överrepresenterade både när det kommer till lägre betyg och utebliven gymnasiebehörighet, och dit når inte de politiska satsningarna.

Utbrett problem
De senaste åren har diskussionen om en mer likvärdigs skola och de fallande resultaten gått het och trots att senaste Pisa visade en resultatförbättring så har hela 40 procent av befolkningen ett mycket eller ganska lågt förtroende för skolan. Från politiskt håll har det satsats resurser för att jämna ut klyftor och få en mer jämlik skola, bl.a. för att få upp resultaten. En satsning som riskerar att missa målet då den inte tar hänsyn till en väldigt stor grupp elever som går ut skolan utan gymnasiebehörighet. 

Politiska åtgärder missar en stor del av problemet
En fjärdedel, 26 procent[2], av de barn som har en förälder med alkoholmissbruk går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Det är över dubbelt så många som barn i genomsnitt i hela landet. Det är även en stor riskfaktor att ha en förälder med psykisk sjukdom. Ca fem-sex elever i varje klass på högstadiet och gymnasiet har en förälder med missbruk eller psykisk ohälsa. Då de politiska satsningarna på en jämlik skola enbart tittar på föräldrarnas utbildningsnivå, samlade inkomst och grad av bidragstagande riskerar man därför att missa stora delar av den grupp elever som behöver extra stöd för att få bra betyg och gå ut skolan med behörighet.

Låg kunskap om det kompensatoriska uppdraget i kombination med låg kunskap hos skolpersonal - en farlig ekvation
Den nya Novus-undersökningen visar även att 66 procent inte vet vad skolans kompensatoriska uppdrag innebär. En tidigare rapport från i år ”Fråga hur vi mår, inte hur det går”[3] visar även att lärare inte vet hur de ska upptäcka elever som har det svårt hemma, och än mindre hur de ska prata med dem om det.

–Hela 43 procent av de elever som har det svårt hemma har funderat på att hoppa av skolan på grund av att det är jobbigt hemma, det visade sig när vi tillfrågade över 1000 elever tidigare i år. Detta är ett akut problem. Vi har i initiativet Skolkurage tagit fram verktyg tillsammans med elever och skolpersonal för att delvis komma till rätta med detta. Verktygen går ut i veckan till landets skolor. Men det behövs även förståelse, satsningar och kunskap från politiskt håll samt från huvudmän och skolchefer, säger Helen Klaesson projektledare för Skolkurage på Maskrosbarn.

Skolan behöver kompensera i högre grad
Novus-undersökningen visar att hela 70 procent håller med om att skolan bör anpassa skolgången utifrån elever som har en förälder med missbruk eller psykisk ohälsa i mycket eller ganska hög grad. Något som behövs för att vi som land ska prestera bättre i betygsresultat och framförallt för att de 5-6 eleverna i varje klass med svåra hemsituationer ska ges likvärdiga möjligheter till en god framtid.

[1] Novus Fältperiod: 31oktober -6 november 2019. 1062 intervjuer.

[2] Barn som anhöriga – hur går det i skolan, 2013:3, Chess och institutet för socialt arbete vid Stockholms universitet

[3] Enkätstudie maj 2019: 1046 responderande elever och 1080 skolpersonal.

Maskrosbarn är en religiöst och politiskt obunden organisation som sedan 2005 har arbetat med att förbättra levnadsvillkoren för barn vars föräldrar har ett missbruk, psykisk ohälsa eller utsätter dem för våld. Detta görs bl.a. genom utbildningar, föreläsningar samt stödverksamhet i form av läger, ungdomsgårdar, internetstöd och personliga coacher. Maskrosbarn har bl.a. mottagit utmärkelser från FN och Stiftelsen Allmänna Barnhuset för sitt arbete med barnrätt.

Följ oss på: Facebook