En nyligen genomförd Novusundersökning* visar att 40 procent av alla föräldrar i Sverige har ett lågt förtroende för att socialtjänst, vårdcentral, barn- & ungdomspsykiatrin samt skolhälsovården ska fungera om deras barn mår dåligt och behöver stöd. Motsvarande siffra hos barnen som får stöd av organisationen Maskrosbarn, och är i ett stort behov av samhällets skydd, är 57 procent*.
– I Sverige finns en bild av att det svenska skyddsnätet för barn är fungerande, men förtroendet är lågt både hos föräldrar och barn och vi ser ett system som är ur funktion. Barnen som vi möter berättar om ett system som är gjort av och för vuxna, där barnens behov av stöd inte får styra och där vuxna istället gissar vad barn behöver, säger Sandra Patel Seropian Påverkanschef på Maskrosbarn.
Otydligt vart föräldrar ska vända sig när deras barn mår dåligt
Samhället står inför stora utmaningar vad gäller barn som lever i utsatthet, deras hälsa och utveckling. Den psykiska ohälsan och ungdomskriminaliteten ökar, och våld i hemmet är ett stort samhällsproblem. Samtidigt tycker 41 procent av föräldrar i Sverige att det inte är tydligt vart de ska vända sig för stöd om deras barn mår dåligt.
Barn har rätt till behovsanpassat stöd
43 procent av alla föräldrar har någon gång sökt stöd från samhället för sitt barn, varav 35 procent fick stöd. Av de som fick stöd upplevde 19 procent att stödet inte hjälpte deras barn. Motsvarade siffror från Maskrosbarns enkät till ungdomar visar att hela 26 procent av ungdomarna har sökt men inte fått stöd. Och av dem som fick stöd är det mindre än hälften (48 %) som tyckte att det hjälpte.
Stödet från socialtjänsten är inte behovsanpassat eller utvärderat
2020 fick 62 600 barn stöd genom socialtjänsten samtidigt som barn som lever i utsatthet är mer än tiodubbelt och närmare 1 000 orosanmälningar görs dagligen, året runt. Stöden som finns idag har i de flesta kommuner aldrig utvecklats eller utvärderats utifrån barnens behov.
Av de barn som Maskrosbarn har tillfrågat fick mindre än hälften (42 %) vara med och påverka vilket stöd de skulle få.
– Vi på Maskrosbarn har arbetat med barn som lever i utsatthet i snart två decennier och ser ett stort behov av en statlig utredning som ser över socialtjänstens stöd till barn. Annars är risken att dessa oroande siffor inom kort blir än värre och framförallt att fler barn riskerar växa upp i stort lidande och i slutändan kosta samhället väldigt mycket mer pengar än åtgärder här och nu, säger Sandra Patel Seropian, påverkanschef på Maskrosbarn.
För mer information kontakta:
Marlene Lundli, kommunikationsansvarig Maskrosbarn
marlene@maskrosbarn.org, tel: 070-851 09 43
*Novus-undersökning: Föräldrar. Intervjuer: 1042 st. Fältperiod 22 – 29 mars 2022.
*Undersökning Maskrosbarn medlemmar, barn 13-19 år. Webbenkät 155 st, period mars 2022.
I Sverige har omkring 500 000 barn och ungdomar minst en förälder som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. Många av de här barnen utsätts även för våld i hemmet. Barnrättsorganisation Maskrosbarn har sedan 2005 arbetat med att förbättra deras levnadsvillkor. Idén om organisationen Maskrosbarn föddes när Therése Eriksson och Denise Madsen träffades under gymnasietiden. De delade erfarenheter av att ha föräldrar med missbruk och psykisk ohälsa samt att känna sig helt ensamma i det. 2005 grundades Maskrosbarn som ett projektarbete i skolan och Therése och Denise började föreläsa. De ville normalisera situationen för barn som levde i liknande situationer och visa att det faktiskt går att må bra, även om ens föräldrar mår dåligt. Idag består Maskrosbarn av cirka 27 medarbetare som arbetar heltid och över 150 ledare, ungdomsledare, timanställda och volontärer. Maskrosbarn har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö men når med flera av sina stödprogram, utbildningar och föreläsningar ungdomar i hela landet.