Ungas vilja och rätt att påverka tas inte på allvar: Hälften av alla vuxna tycker att unga har tillräckligt eller för mycket inflytande

Nya siffror från Ungdomsbarometern (UB) visar på en enorm diskrepans mellan beslutsfattare, vuxna och unga. Samtidigt som engagemanget hos unga ökar och viljan att påverka visar färska siffror att vuxna[1] ser på unga som lata, bortskämda och naiva. Femtio procent av vuxna[2] tycker dessutom att barn och unga redan har tillräckligt eller för mycket inflytande i samhället.

Varje dag förbises barns rätt att göra sin röst hörd i frågor som gäller dem. Beslutsfattare är dåliga på att inkludera unga i beslutprocesser, inom myndigheter, vårdinstanser och skola på såväl nationell som lokal nivå. Detta får särskilt svåra konsekvenser för barn som lever i utsatta livssituationer. De nya siffrorna från UB visar tydligt på problemet och varför vuxna inte släpper in barn och unga i beslutsprocesser. Hela 50 procent av vuxna (25-74 år) tycker nämligen att barn och unga redan har tillräckligt eller för mycket inflytande i samhället. Och 50 procent tycker att barn och unga har för mycket eller tillräckligt mycket möjligheter att påverka sin egen framtid.

– Siffrorna är anmärkningsvärda och säger en hel del kring synen på barn. Vi vet att barns rätt att göra sin röst hörd förbises dagligen och att då få se siffror om att hälften av alla vuxna tycker att barn och unga redan har tillräckligt eller för mycket inflytande i samhället är allvarligt. Då inser vi vilket otroligt utmanande jobb i attitydförändring som ligger framför oss. Att unga skulle vara oengagerade är dessutom en fördom, enbart under förra året medverkade 250 ungdomar i våra påverkansprojekt riktade till beslutsfattare, säger Maria Thell, samordnare barnrättsfrågor på Maskrosbarn.

Barn är rättighetsbärare
Om fördomarna mot barn och unga inte ifrågasätts och vuxna fortsätter att exkludera barn i utvecklings- och beslutsprocesser som rör dem, kan detta få mycket allvarliga konsekvenser. Bland annat att barn inte får det stöd de behöver och har rätt till och att samhället lägger resurser på fel saker. Problemet att inte involvera barn och ungas bottnar djupt i den samhälleliga strukturen och synen på barn i Sverige. "Bete dig inte som ett barn” och ”du är för liten för att förstå” är bara några exempel på yttringar kring vår barnsyn.

Bryter mot barnkonventionen
Ett högaktuellt exempelpåexkluderandeoch att barns rättigheter förbises sker just nu iAlmedalen. Snittåldern på en almedalsbesökare var för ett par år sedan 46 år och få barn och unga bjuds in för att delta i paneler och i processer som föregås. Trots detta handlade över 500 seminarium 2017 om saker som rör barn och unga. I barnkonventionen, som snart ska bli lag, står det att barn ska komma till tals i frågor som rör dem. Innehållet på en demokratisk mötesplats lever alltså inte upp till barnkonventionen.

Ungdomsbarometern i siffror[3]

42 % har ett stort intresse att följa ämnen/aktiviteter kopplat till politik
42 % av de unga debatterar politik med vänner/familj
43 % instämmer helt eller delvis kring påståendet ”politiker bryr sig om hur människor som jag har det”

[1] Vuxna; 25-49 år, 1 500 respondenter
[2] Vuxna; 25-74 år, 984 respondenter
[3] Ungdomar; 15-24 år, 23 132 respondenter 

Maskrosbarn är en ideell och rikstäckande barnrättsorganisation som stödjer ungdomar som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. Verksamheten innefattar bl.a. helg- och lovläger, ungdomsgård, internetstöd och ett coachprogram samt föreläsningar och olika tjänster för offentlig sektor. 

Följ oss på:

Facebook

Twitter

Bloggen