En nyligen genomförd Novus-undersökning visar på en enorm diskrepans mellan beslutsfattare, vuxna och unga när det handlar om samhällsinflytande och vems röst som väger tyngst. 8 av 10 vuxna tycker att barn och unga absolut eller till viss mån görs delaktiga i beslut som rör deras liv, men barn som far illa beskriver något helt annat.
En grundproblematik kring barn som far illa och deras rättigheter bottnar i synen på barn och unga och hur mycket vuxna och beslutsfattare är beredda att låta deras vilja styra. Genom barnens berättelser är det tydligt att barns rätt att vara delaktiga och bli lyssnade på verkar svårt för vuxna att leva upp till.
Detta visar sig i en nyligen genomförd Novus-undersökning där 3 av 4 tycker att en vuxens åsikt absolut eller åtminstone i viss mån väger tyngre än ungdomens och 8 av 10 vuxna anser att barn och unga redan görs delaktiga i beslut som rör deras liv.
Att vuxna anser att barn redan görs delaktiga och att vuxnas åsikt väger tyngre än ungdomars får förödande konsekvenser när det ställs på sin spets och rör de barn i samhället som är allra mest utsatta, som exempelvis i fall med placerade barn och Lex lilla hjärtat.
Den 11 juni kommenterar stora delar av Sveriges barnrättsorganisationer, myndigheter och kommuner på Lex lilla hjärtat, det vill säga lagförslaget som ska stärka placerade barns rättigheter. Kritiken kommer vara samstämmig från barnrättssverige, det är inte tillräckligt.
– Barnets vilja och behov ska kunna vara avgörande när det kommer till hemflytt, vilket inte är fallet i nuläget där barn som är rädda för sin förälder i vissa fall tvingas flyttas hem. Det heter att barnet ska jobbas hem och här har barn och unga väldigt lite att säga till om. Precis som Lilla hjärtat kan barn ryckas upp ur trygga familjehem för att flytta tillbaka till sina biologiska föräldrar som fortfarande brister svårt i vårdnaden, säger Sandra Patel Seropian, påverkanschef på Maskrosbarn.
Maskrosbarn har under 15 år arbetat med barn som är placerade. Återkommande berättelser vittnar om att vuxna inte lyssnar, informerar eller gör dem delaktiga i för dem livsviktiga beslut.
"De förminskade det jag sa och ifrågasatte mina sanningar då de redan hade pratat med mina föräldrar som hade en annan version. Det kändes inte värt att försöka övertala och anstränga mig för att de skulle ta mig på allvar" placerad ungdom 16 år.
"Jag fick ofta höra att målet var att jag skulle återförenas med mina föräldrar, att det var allra bäst för mig. Samtidigt hade jag polisanmält mina föräldrar för misshandel av mig och mina syskon" placerad ungdom 15 år.
Hör barns egna röster om att vara placerade:
Film 1 (länk till YouTube)
Film 2 (länk till YouTube)
I Sverige har omkring 500 000 barn och ungdomar minst en förälder som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. Många av de här barnen utsätts även för våld i hemmet. Barnrättsorganisation Maskrosbarn har sedan 2005 arbetat med att förbättra deras levnadsvillkor. Idén om organisationen Maskrosbarn föddes när Therése Eriksson och Denise Madsen träffades under gymnasietiden. De delade erfarenheter av att ha föräldrar med missbruk och psykisk ohälsa samt att känna sig helt ensamma i det. 2005 grundades Maskrosbarn som ett projektarbete i skolan och Therése och Denise började föreläsa. De ville normalisera situationen för barn som levde i liknande situationer och visa att det faktiskt går att må bra, även om ens föräldrar mår dåligt. Idag består Maskrosbarn av cirka 25 medarbetare som arbetar heltid och över 150 ledare, ungdomsledare, timanställda och volontärer. Maskrosbarn har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö men når med flera av sina stödprogram, utbildningar och föreläsningar ungdomar i hela landet.